En utmaning i form av fem frågor

fick jag av min bloggvän Eva-Lisa och jag antar utmaningen på stuberten!

1) Vem inspirerade dig/ uppmanade dig att börja blogga?

Trodde faktiskt inte jag skulle börja blogga, det är ju bara för dem som har något att säga 🙂 men när jag började skriva 2010/2011 hängde jag en hel del på bloggar som JA KonrathSimona och Monas Universum men återigen tvekade jag för jag hade ju inget intressant att säga men till slut tog jag mod till mig och startade den här bloggen januari 2012. Det var jag själv som uppmanade mig själv att börja blogga.

2) Hur väljer du ämnen att blogga om?

Eftersom det här är en blogg om min väg till att bli en publicerad författare så handlar inläggen mest om det och musik. Ibland tittar jag igenom andra bloggar för att få inspiration. Det är inte helt lätt att komma på saker att skriva om som ska locka läsare OCH vara intressanta.

3) Vad vet de flesta inte om dig?

Att jag har åkt fast för bilstöld 🙂

4) Vilka tre ord beskriver din stil allra bäst?

Go with the flow och allt ordnar sig med ett par bekväma skor!

5) Vad tycker du om att göra när du inte bloggar?

Skriva, lyssna på musik, äta god mat, vara med familjen och vänner.

Snipp snapp snutt så var denna utmaning slut!

Nu skickar jag vidare dessa frågor till Minna, Ann, Carola, Katarina och Peter.

Kram ❤

 

 

Skrivkramp

Etiketter

brukar jag inte ha utan jag känner bara inte för att skriva ibland. Så har det varit nu i någon vecka eller två. Men jag tänker på manuset konstant vilket också är produktiv enligt mig 😉

Egentligen skulle jag ha satt mig med det igår, lördag, men var lite för trött då jag i fredags hittade en serie som jag inte kunde sluta titta på och var vaken ända till 06:15 på lördagsmorgonen. Jag är galen, jag vet men den slukade mig och lystrade till namnet Camelot. Jag såg hela säsongen på tio avsnitt á 55 minuter!

Huvudrollsinnehavaren i Camelot, Jamie Campbell Bower, spelar också huvudrollen i filmen som jag och sonen var och tittade på i torsdags. The Mortal Instruments. Filmen är som så många andra fantasyfilmer baserade på en bokserie. Återigen har jag konstaterat att jag älskar sådana här filmer och självklart fanns det en låt som jag föll för direkt, Heart by Heart by Demi Lovato.

 

 

Jag önskade att jag kunde skriva i denna genre men fantasin finns inte inom mig vilket är märkligt då jag har så mycket annat som jag får ner på papper/datorn.

Kanske gå en kurs nästa år!

I dag satte jag mig med mitt egna manus och producerade en hel del bra saker. I utlåtande från Ann Ljungberg har jag nästan betat av allt som hon hade synpunkter på och jag måste säga att storyn/karaktärerna har blivit så mycket bättre. Skulle kunna hålla på att skriva hur länge som helst men någonstans måste jag väl sätta punkt men det är svårt. Nu ska jag bara se till att knyta ihop säcken med det här sista kapitlet.

En liten grej som jag har märkt är att jag gillar att skriva om den manliga huvudrollsinnehavaren, Tyler nästan bättre än Alice som är den kvinnliga huvudrollsinnehavaren. Jag har inte riktigt fått grepp om Alice till 100% ännu och jag vet inte riktigt vad det betyder i det här skedet. Kanske har jag inte tagit reda på vad det är som driver henne, för det är något som jag försöker komma underfund med men inte lyckats. Ännu. Eller det kanske är något som måste få spela ut sig under trilogins hela längd. I den här boken känns hon väldigt sårbar fast jag vill ha henne stark men det är kanske inte jag som ska bestämma det utan hon får leda mig. Helt enkelt go with the flow!

Vad är det som driver era huvudkaraktärer?

En spännande höst

Etiketter

ligger framför mig med mycket roligt att se fram emot.

Först ut är ett boksläpp från Malin Roca Ahlgren i slutet på augusti sedan raskt vidare mot Skrivarweekend med AC Collin och Lars Rambe för att några veckor senare vara dax för ännu ett boksläpp och nu från Nina Larsdotter i slutet av september.

Den 17 september är det Skrivmingel med Ann Ljungberg men den har jag ännu inte bestämt mig för om jag ska gå på.

Ytterligare en kurs/workshop har jag intresseanmält mig till (Lansera din bok) i november som Ann Ljungberg ska hålla i. Jag är en skrivmissbrukare, jag vet! Men det är så jäkla kul:)

Som sagt, en mycket givande och spännande höst att se fram emot.

Må så gott så hörs vi snart igen!

 

 

 

Skrivarweekend för karaktärssugna del 2

Skrev i ett tidigare inlägg om denna kurs och att pengar var en något trång sektor men att jag ville så gärna gå den. Den sektorn är nu uppsagd och undertecknad ska frossa, inte bara frukostbuffé, utan också se till att kunna få till det där lilla extra när det kommer till att kunna skriva intressanta och minnesvärda karaktärer.

Ett mål jag har är att mina framtida läsare ska längta efter mer och säg den författare som inte har det som mål 🙂 Jag tror att jag är på god väg. En bra story med intressanta och starka karaktärer är receptet på framgång och något jag kämpar med att få till men det är inte alltid så lätt. Denna kurs hoppas och tror jag ska kunna hjälpa mig med just den biten.

Att kunna ägna hela helgen (6-8 september) till skrivandet, träffa likasinnade, bo på hotell med helpension, say no more! Mina nära och kära vet att jag är en riktigt sucker när det kommer till frukostbuffér på hotel, jag ÄLSKAR frukostbuffér och att då kombinera mina favoritsaker, himmelskt!

Sedan måste jag ge min man en eloge som verkligen stöttar mig i mitt blivande författarskap. ”Det är väl klart du ska anmäla dig” sa han utan omsvep fast han vet att jag hade en lektörsomläsning som ska betalas i slutet på månaden. Det är kärlek ❤

6-8 september verkar det vara ett digert program som AC Collin och Lars Rambe har satt ihop och det ska bli oerhört spännande att se vad dem kan erbjuda för verktyg till min allt mer växande verktygslåda.

De som har följt mig här vet att jag är en kursmissbrukare och nu har jag fått mig en ordentlig fix. Som det ser ut nu, när jag kikade in på hotellet hemsida, kommer jag även att kunna vara nyttig när jag är där då de har ett samarbete med Fredrik Paulún. En liten passus är att jag började på en diet (5:2) i måndags som nog en del människor har hört talas om. Tänk om jag kunde vara lika disciplinerad när det kommer till att gå ner i vikt som med mitt skrivande, då skulle jag vara en vältränad babe 🙂

Jag försöker vara strukturerad när det kommer till min blogg, skriva någorlunda kloka och intressanta inlägg men ibland är det så himlans svårt att veta vad man ska skriva om. Den här kursen ger mig ett perfekt tillfälle till det och förhoppningsvis kan jag förmedla några klokheter från min synvinkel under de här dagarna i september.

Det är mycket pengar att lägga på en kurs men det skulle vara oerhört trevligt, underbart och alldeles fantastiskt om någon/några av ”mina” cyberförfattare ville göra mig sällskap 🙂

Ni hittar mer information om skrivarweekend för karaktärssugna här!

Kram på er!

Korrekturläsning

är inget som jag har börjat med ännu men det kommer väl en tid för det med. Då kan det vara bra att förstå de små krumelurerna som kallas för korrekturtecken. Som med allt annat så kan det verka lite skräckinjagande till en början men det är inte så krångligt som det ser ut.

Jag hittade Formfaktorn när jag googlade på korrekturtecken, nu inriktar sig personen bakom hemsidan på vetenskaplig litteratur och det kan man inte anklaga min text för att vara. Men det fanns en pdf som visade korrekturtecknen och dess betydelse på ett väldigt pedagogiskt sätt.

Visste ni vad alla dessa tecken betydde? eller är det bara jag som är novis 🙂

Klicka för att komma åt korrektur.pdf

 

 

Livet går vidare (Life will go on)

Etiketter

eller kanske ska jag säga storyn går vidare till att bli bättre och bättre vilket är en euforisk känsla.

I går var jag tvungen att ”introducera” en karaktär som inte har haft något eget perspektiv men han har funnits med som en bikaraktär för att skapa lite oreda i storyn 🙂 en liten bad boy, so to speak. Det var något som min lektör, Ann Ljungberg sa sist nu som gör att jag är tvungen att låta honom få berätta hur han mår/känner/upplever allt som händer. Den här personen har varit, för att säga det milt, rätt tuff och arrogant mot Alice som är min kvinnliga huvudkaraktär men även mot sin kollega och barndomsvän Tyler (manliga huvudkaraktären). Han har sina skäl men jag måste låta honom få berätta det. Ska bli kul att få lära känna honom lite bättre, känns lite pirrigt.

Jag arbetar inte utefter ett synopsis utan storyn kommer bara till mig, låter kanske lite flummigt men det fungerar bäst för mig. Jag skriver på i den riktningen mina karaktärer tar mig. Det finns olika skolor och åsikter om just att skriva synopsis eller inte. Jag är inte 🙂

Jag ser allt som filmsekvenser i mitt huvud och där mina karaktärer är, där är jag också med kameran i högsta hugg för att filma ur olika vinklar, perspektiv och miljöer. I början trodde jag att det var jag som var regissören men det är Alice & Co som leder mig;

”Susanne, jag (Alice) är här nu, på tågstationen Paddington i London, se till att få med miljön med tågen som rullar in det stora stålskelettet från slutet av 1800-talet. Glöm inte ljuden av visselpiporna. Häng med.”

eller

”Susanne, filma nu när jag (Tyler) och Alice står vid sjön nere i Hyde Park och väntar på att dykarna ska leta efter något som seriemördaren kanske har lämnat på botten.”

eller

”Filma nära för nu ligger jag (Alice) fastbunden på en brits med söndersliten blus och kämpar för mitt liv. Du måste få med känslan av maktlösheten och skräcken som jag känner, ok?

eller

”Inte för att jag (Alice) är ett stort fan av att det ska vara fler personer än två i ett sovrum så måste du få med mina känslor för Stewart. Jag ÄLSKAR honom så se till att det blir något som läsaren kan känna genom cellulosan, lovar du?

Att få skapa det här med Alice & Co är en ynnest, verkligen ett privilegium. Jag kan ärligt säga att det går inte många minuter innan jag tänker på dem eller storyn när jag vaknar. De finns hos mig nästan varje vaken timme och jag älskar det ❤ Det verkar som om dem lämnar mig i fred när jag sover, vilket jag kanske ska vara tacksam för.

Såg en film igår där den manliga skådespelaren fick mitt författarhjärta att slå lite snabbare, han var snygg enligt mina preferenser hos män. Han har en del drag som återfinns hos Stewart. Det är något med blicken, den långa och vältränade kroppen som både Alice och jag älskar.

Det spelades en låt som fastnade hos mig då jag oftast skriver med musik i lurarna. Det är Chris Isaak och låten heter ”Life will go on” videon är från filmen jag såg och självklart är det den mörkhåriga killen jag pratar om.

Låten passar perfekt in i en scen som är ur Alice synvinkel i manus nr två så även det finns i mina tankar fast jag skriver på ettan.

Hoppas det går bra med ert skrivande och att sommaren har varit avkopplande men produktiv.

Kramar från mig ❤

 

 

 

Dags att börja jobba

på manuset som är tillbaka från sin runda hos lektören. Och vet ni? den hade blivit mycket bättre bara några ”smågrejer” kvar att jobba på! Jag är supernöjd för allt slit har gett frukt och nu ska jag se till att det blir en avslutning som känns ända ner i tårna och det i boken som jag själv aldrig blir trött på att läsa.

Jag har en vecka kvar av min semester och här ska det nu skrivas så tangenterna blöder med början i morgon bitti efter min powerwalk.

Jag lämnar er med en låt från Roxette som jag älskar.

Skriv från hjärtat ❤

Sälja e-böcker i USA

Etiketter

, , ,

är en populär sökterm och då hamnar folk på min sida vilket är roligt 🙂 jag älskar besök!

När det gäller att publicera i USA så är det lite snårigt och jag har skapat en permanent sida om det och den heter Sälja e-böcker i USA där jag hänvisar till olika sidor som redan har gått igenom detta med bravur bland annat en svensk författarkollega som heter Nellie C Lind.

En sak att tänka på är att många som publicerar på Amazon får en bra procent (70%) på försäljningen men det gäller inte för oss i Sverige tyvärr. Den 70% royaltyn betalas endast ut till de länder där Amazon redan finns i vilket inte gäller för oss i Sverige, ännu. Vad jag har förstått erhåller vi en 35% royalty och förhoppningsvis kommer det att ändras när Amazon etablerar sig på den svenska marknaden men det vet man inget om ännu. Många förstå-sig-påare tror att de kan bli inom en snar framtid men vi får se.

Då det kostar en hel del att översätta sin svenska bok till engelska så kommer jag att börja med mina noveller och jag har nu fått en bra kontakt med en översättare som jag kommer inleda ett samarbete med.

Ni som vill översätta era alster se till att anlita en professionell översättare om ni inte är väldigt duktiga på engelska själva vill säga. Jag är inte det och jag vill absolut lämna ifrån mig en professionell bok så då blir det till att anlita ett proffs. Detta kommer utan konkurrens vara den mest kostsamma posten i min budget och det är därför jag startar med mina noveller. Jag kan rekommendera en hemsida som heter SELTA – Swedish-English Literary Translators Association för er som letar efter en översättare och det finns också Översättarcentrum.

Lycka till!

Några tankar ur en blivande författares huvud

Etiketter

Under några dagar har jag nu försökt koppla bort allt som har med text, manus, utlåtande, karaktärer och intriger att göra men precis när jag hade skickat iväg texten i torsdag mindes jag en sak som jag kunde ha gjort bättre, typiskt va 🙂 Blir man någon gång färdig, för det känns som om man kan sitta och pilla forever!

Jag är med i en grupp på Facebook som heter ”Författare på Facebook” och det är väldigt intressant att följa diskussionerna som förs där. Högt som lågt. Jag har märkt där och i andra sammanhang att det finns en skillnad mellan de som är/vill bli utgivna på de stora förlagen, de som är/vill bli utgivna på de mindre/mellan förlagen och sedan har vi egenutgivarna som tydligen är en helt egen kategori.

Det är tydligen ”finare” att bli utgiven på ett stort förlag för många och en del som inte alls förstår varför man ska betala för att bli utgiven, t.ex som hos HOI. För om man blir utgiven och betalar för det, är det man skrivit verkligen något att ha? Nu ska sägas att deras författares texter verkar nagelfaras precis som vilket annat förlags texter. För att inte tala om att man får en större del av kakan i ett yrke där nästan ingen kan leva på sitt författarskap.

Till saken hör att för mig finns inget alternativ, jag tänker ge ut min bok via eget förlag eller om manuset framöver skulle falla HOI i smaken skulle jag bli överlycklig över att få bli utgiven hos dem. Deras affärsmodell är något jag gillar skarpt och deras slogan säger väl allt ”För författare. Av författare.”

Jag kommer inte skicka in någon av mina texter, varken romanerna eller novellerna till de ”traditionella” förlagen. Det är ett beslut jag tog redan när jag började skriva.

Min författardröm är och har alltid varit att ge ut mina alster själv, finns inte i min värld att jag ska överlåta rätten till det jag har skrivit i flera år till någon annan. Visst, det kommer bli jäkligt tufft för den här branschen är ingen picnic men det vet de flesta redan som håller till i den här världen oavsett om man är utgiven på ett stort/litet eller eget förlag.

Jag tror att framtiden kommer ligga hos de (oftast små) förlagen som vill, kan, och gärna prövar sig fram i den här l fiskdammen (Sverige) där de stora drakarna äger i stort sett allt. Då det kostar en del att ge ut en bok bidrar författaren med pengar, vad är det som är så fel med det? Är min bok mindre värd för det? eller sämre för den delen?

I vissa ögon är det tyvärr så och då måste jag se till att vara bättre än de som ges ut via ”traditionella” förlag för jag slåss redan i underläge. Människor får en annan syn på en och ens bok vilket är sorgligt egentligen. Det verkar som om de ”traditionella” förlagen är någon sorts kvalitetsstämpel men inte för mig, de har bara lite större muskler och de väljer de säkra vikterna. Ni som har läst sidan ”Om mig” vet att jag gillar inte att träna men att jag kommer att ge ut en bra bok, det kan ni skriva upp. Jag har skrivit en berättelse som ska ge en lustfylld/avkopplande läsning för mina läsare där jag bara kan hoppas på att dem rekommenderar den vidare. Det är allt jag önskar.

Precis som alla som skriver kan man ju undra om det man skriver är något att ha. Många har dagarna varit som jag har tvivlat men mitt hjärta säger mig att det är bra. Bara att ha skrivit en hel bok, och en bra bit på väg med bok två och ett antal noveller, det är en bedrift i sig. Någonstans där måste jag landa för annars skulle jag nog bli knäpp. Jag har inte skrivit någon nobelpris-bok, det är och kommer aldrig vara mitt mål, jag skriver för att jag älskar det och jag hoppas att det kommer lysa igenom i min berättelse. Jag måste helt enkelt se till att leverera en kvalitativ story med minnesvärda karaktärer.

Så kan vi alla, skrivande människor, bara se till att respektera varandra oavsett vad man vill göra med sitt alster, ok? Hos oss alla ligger det att göra det absolut bästa vi kan, mer kan vi inte kräva och om jag vill ge ut mina böcker via eget förlag eller betala HOI borde det inte vara mindre värt.

Varma hälsningar från en något dämpad författare ❤romance_novel61

Nu e det mycket

som görs inför den 18 juli då jag ska skicka in manuset för omläsning till Ann Ljungberg.

Det är nästan som om det pågår ett krig i mitt huvud, både hopp och förtvivlan. Men det är väl som det ska vara och inget nytt under solen.

Något som Ann skrev i sitt lektörsutlåtande var att hon ville att karaktärerna skulle fördjupas lite, bli mer komplexa  och det är något jag har grunnat på en hel del. Så idag kom jag på det, jag ska ge Alice en liten hobby 🙂

Hon är väldigt intresserad av horoskop och på så sätt kan man få reda på lite mer om karaktärerna när hon träffar dem. Ibland är det är svårt att fördjupa utan att det blir som en redovisning, man vill ju pyttsa in lite här och där.

I morgon, fredag, är det min sista arbetsdag sedan har jag fyra veckor SEMESTER. Det ska bli helt underbart och det kommer inte bli många knop gjorda förutom med skrivandet 🙂

Jag ska grotta ner mig i min novellkurs och vänta på utlåtandet från Ann. Se om det blir några fler gröna punkter. Förra gången hade jag 12 av 20 nu vill jag absolut ha fler men svårt att sia om hur många det kan bli, pirrigt!

Nej, nu är jag trött och ska gå o knyta mig, godnatt så ses vi snart igen!

kramar-till-er11