Mitt manus till min första bok utspelar sig i London. Och man kan ju undra varför göra det så svårt för sig. När det finns bra och inspirerande miljöer att skriva om i Sverige. Och mycket lättare att kunna göra research. Men jag brukar inte göra det lätt för mig. Och det finns många anledningar till att jag valde London som platsen för mina karaktärer och min roman.

Ett var att mina väninnor, Anna och Stina, köpte en Londonresa till mig i 40-årspresent (2010). Jag föll pladask för stan 🙂 arkitekturen, människorna som var helt fantastiskt vänliga, afternoon tea, hela atmosfären och deras pubar.. speciellt  en pub som fastnade och som vi tyvärr hittade strax innan vi skulle åka hem. The Victoria.

I min bok spelar den här puben en central roll och det beror på två saker, dels hur den är inredd men även en viss bartendern som arbetade när jag och tjejerna satt där en kväll i november 2010 🙂 det var något speciellt med honom. Hur som helst när jag sedan började skriva på min roman så fick bartendern bli min musa eller vad man ska kalla det. Men då måste jag ju veta vad han hette? Sagt och gjort, jag mailade till baren 🙂 och fick svar, från ägarna som berättade att de fick inte lämna ut personaluppgifter men skulle skicka mitt mail till personen ifråga och då fick han avfgra ifall han ville höra av sig till mig. Vad var det jag sa, oerhört trevliga människor i det landet!

Jag väntade och det tog många veckor innan jag fick svar och då var det från honom. Han hette Stewart och bad om ursäkt för att han inte hade svarat tidigare men det  hade varit mycket jobb. Han var smickrad över att jag vill använde honom som inspiration i min bok det gjorde absolut ingenting, det var bara kul! Om jag skulle ha vägarna förbi puben och ville träffa honom så var jag tvungen att skynda mig för han skulle flytta tillbaka till Australien, han var alltså ingen engelsman men det gjorde inget. Av förklarliga skäl (avstånd Stockholm-London) kunde jag inte åka utan jag önskade honom en trevlig resa hem! Jag googlade även hans namn och hittade en bild på honom, så här ser han ut.

Så sagt och gjort, han fick bli min musa. Nu känner jag ju inte honom utan allt jag skriver är ihop-kokat i mitt egna huvud när det gäller just den karaktären men det är kul att få ett ansikte som man kan jobba utefter eftersom oftast när jag skriver så skriver jag med bilder i huvudet. Mitt persongalleri har jag ju hittat på men i boken har Stewart fått rollen som bartender och självklart på puben The Victoria 🙂 men där slutar nog likheterna tror jag. Sedan har jag skapat en bror åt honom, Tyler som är den som förekommer mest i första boken tillsammans med Alice som har huvudrollen. Tyler arbetar som specialutredare på Scotland Yard och även där ville jag ha ett ansikte att kunna ha som inspiration. Det fick bli en engelsman som jag hade sett på tv, Alistair Appleton och han ser ut så här.

Sedan hade Ann Ljungberg en kurs som jag ville gå men det gick tyvärr inte 2011 utan det fick bli 2012 och vart var den om inte i London 🙂 och på inget mindre ställe än puben The Victoria! Världen är bra liten eller hur? Sagt och gjort jag och min författarkollega Anna anmälde oss! Det var i februari i år som vi åkte och det var helt magiskt. En hel vecka på min favoritpub i mitt favoritland det kunde inte vara bättre. Samtidigt kunde jag göra research och jag tog en massa bilder på ställen som förekommer i boken. Så jag älskar helt enkelt London! Hade jag möjlighet och pengar skulle jag flytta dit utan att blinka! Nu i höst ska vi tre tjejer åka dit igen för det har blivit något av en tradition 🙂

Jag har sagt att jag måste åka till London MINST en gång per år. Sedan när jag startar mitt förlag/firma så kanske man kan dra av för inspirationsresa 🙂

Nu ska det bli hopp i säng för i morgon är det jobb!

Ska även berätta att jag var med om en kul grej på Facebook i helgen men det skriver jag om i morgon. En sak kan jag säga, Internet är fantastisk!

Må så gott och ta hand om varandra! Livet är kort och vi måste göra det mesta av tiden vi har fått här på jorden.