Dåliga erfarenheter kan bli bra litteratur

Jag tittade in på min författarkompis Minnas sida och hon beskrev så bra det jag också har med mig i mitt bagage. Men ibland så sviker minnet en och man kanske förskönar något som inte alls vad man kom ihåg från början. Så är det lite med min uppväxt, allt det dåliga har jag försökt att glömma och kvar finns bara det som var bra men livet är inte alltid så rosenrött eller hur?
Vad har ni för dåliga erfarenheter som ni använder i era texter?

Profilbild för minna ulinminna ulin

Jag ändrade om i den där karaktären som jag berättad om i förra inlägget och blev klar med det. Alltså till nästa gång jag läser. För alltid hittar jag nånting nytt när jag öppnar manuset. Ibland till stor förskräckelse. Mest rädd blir jag när det poppar upp korrfel.

HUR HAR DE HÄNGT MED SÅ HÄR LÄNGE?

För detta är ju inte något första utkast, det är för bövelen versionen jag skickade till förlag. Inte konstigt att de refuserade, en historia som inte helt håller måttet och därpå ett knippe språkliga fel. Jag hade fnyst föraktfullt och mejlat iväg en standardrefusering på ett ögonblick om jag satt där på förlaget och skulle bedöma texten.

Mitt andra mål för dagen var att skriva lite mer positivt om stadsdelen Kronogården. Det är ett av landets alla miljonprogramsområden, som byggdes i en annan tid med en annan framtidstro men som i dag oftast får figurera…

Visa originalinlägg 610 fler ord

Releasefest i bilder

Är för tillfället på konferens men här kommer lite bilder från Nina Larsdotters releasefest.
Trevlig helg!

20130920-173344.jpg

20130920-173352.jpg

20130920-173400.jpg

20130920-173407.jpg

20130920-173415.jpg

20130920-173439.jpg

20130920-173449.jpg

Dags för boksläppsfest

Idag är det bokrelease för Nina Larsdotters bok ”Annan påföljd”.

Jag träffade Nina för första gången IRL på Malin Roca Ahlgrens bokrelease och då sa hon till mig ”våga inte bli sjuk när jag ska ha min fest” så det är väl själva fan att jag började nysa som en galning i morse.

Men det finns hjälp, så nässpray och en alvedon senare känner jag mig mycket bättre.

Det är så kul att se dessa kvinnor, som det nu har varit, stå där med sina vackra böcker i händerna och le med hela kroppen. Vilken resa, för det är verkligen en resa där alla känslor finns representerade när man skriver en bok. Passion, hopp, förtvivlan, kärlek, hat men mest av allt tror jag det är passion och kärlek som driver en.

Jag hoppas kunna lägga upp lite bilder och en rapport från festen men det kanske inte blir förrän på lördag då jag ska på konferens med jobbet i morgon.

Sedan vill jag tacka alla er som röstade i min lilla marknadsundersökning häromdagen. Det verkade som om pocket vann men tätt följd av danskt band 🙂

Må så gott!

 

En liten marknadsundersökning

Jag har börjat tänka en hel del på marknadsföring på sista tiden.

Då kom jag att tänka på själva formatet av boken. Hur tänker ni när ni ska köpa en bok?

Låter ni bli att köpa i ett visst format för att det är för krångligt, tungt eller liten text. Eller springer ni iväg till bokhandeln och bara måste ha den där fina inbundna boken?

Det är ett viktigt beslut att tänka på för man vill ju inte att läsaren ska välja bort t.ex den inbundna boken som är upptryckt i tusen ex för att invänta pocketen som verkar vara lite av en branschstandard i Sverige.

Kanske det bara är i mitt huvud som dessa tankar finns och gemene man ser bara omslaget och baksidetexten som deras vägledare?

Går det att strunta i pocketformatet i dagens Sverige och satsa allt på danskt band? Vi är ju trots allt ett pocketälskande land men det kanske är på väg att ändras?

Så som det verkar ha varit hittills är att man trycker upp en inbunden för att den sedan ska följas upp av en pocket. Men nu när danskt band och storpocket finns hur blir det då med vår älskade lila pocket som vi läser på våra semestrar? Om man har en bok i danskt band kommer man också att trycka upp den i pocket?

Jag kan bara gå till mig själv och jag har inte köpt en inbunden bok på väldigt länge men det kanske jag är ensam om. Det ju alltid fint att ha en inbunden i bokhyllan men de är inte särskilt praktiska.

Sedan kan man ju undra om alla formaten kommer att finnas kvar om några år. Jag har en egen teori om det men det skulle vara intressant att höra vad ni tycker.

Ni som redan är utgivna, hur tänkte ni kring formatet på era böcker? Fördelar och nackadelar kring era resonemang eller var det förlaget som bestämde?

Lämna gärna kommentarer och om ni gillar ett annat format som jag inte har med skriv gärna det också.

Skrivarweekend del tre

borta bra men hemma bäst är ett ordspråk som aldrig slår fel. Fast det är skönt att bara få ägna sig åt skrivandet är det underbart att vara hemma hos familjen.

I går, söndag som var sista dagen, var ännu en kreativ och annorlunda skrivdag. Vi gjorde en övning som hette hem till byn som är ett mycket bra sätt att bygga ett karaktärsgalleri eller för den delen en story. Det formligen sprutade ut input till olika karaktärer i den här byn någonstans i Europa. Roberto (baugetten) var en central figur som vi flummade iväg lite väl mycket med på slutet men å vad vi skrattade. Jag har tagit en bild på den kreativa processen som man lätt skulle kunna skriva en lång novell eller varför inte en roman om. Vi spånade till och med om att vi kanske skulle skriva en del var i den här novellen.

Hem till byn

 

Just den här idén ger mig en idé om att jag kanske ska skaffa en whiteboard i min skrivarstuga. Ska kolla upp det i helgen.

Som sagt, det är svårt att sammanfatta. Nästa middag hemma hos mig kanske det blir en sådan här övning som hem till byn 🙂

AC Collin skriver på sin hemsidan om helgen lite mer utförligt 

Summa summaru, en mycket bra helg med skrivarverktyg för att kunna skapa minnesvärda karaktärer. Rekommenderas varmt!

Kram på er!

Skrivarweekend del två

ligger nu i hotellsängen, i ett stort och väldigt fint rum med vattenkokare, frukt, mineralvatten, sköna sängar (dubbelrum) och lyssnar till flygplanen som far över mitt huvud 🙂 fönstret är i och för sig öppet så jag tror att jag ska kunna somna relativt bra om jag stänger det.

Som på de flesta skrivkurser är det oftast bara tjejer, så även den här, och jag vet faktiskt inte varför det är på det viset. Har ni någon analys ? Jag tror att vi kanske har ett större behov av att få bekräftelse på att det vi gör är bra. Eller så älskar vi bara att gå på kurs som jag gör 🙂 Jag önskade att det skulle vara lite mer män på kurserna för att få olika perspektiv och tankar kring skrivandet och författarskapet. Nu är ju i och för sig en av kursledarna man, Lars Rambe och han delar generöst med sig av sitt författarskap vilket är intressant och givande att höra. AC Collin, vår kvinnliga kursledare är en oerhört mjuk, eftertänksam och bra kursledare. Hon slänger fram olika saker för att se om det fastnar på oss, till en början var vi alla lite trevande men det lossnar mer och mer.

En sak som är oerhört befriande är att vi inte får säga vad vi jobbar med, på hela helgen. Det finns ju många människor som har mycket av sin person i sin arbetsroll vilket jag aldrig har haft och jag gillar verkligen tankesättet.

Det är analyserande intressant att komma in i ett rum fullt med människor där det brukar ta max 1 minut innan personen ifråga undrar vad man jobbar med. Och på den sekund det tar att säga det har personen avgjort om du är någon som dom kan/vill/orkar lägga sin energi på.

Nu för tiden när man säger att man skriver, eller ska bli författare, så på något sätt är man en mer intressant person och människor blir genuint intresserade. Det är lite av en icebreaker att säga att man skriver på en roman. Psykologi one on one!

Nåväl, jag hoppas ni har det bra där ute och jag önskade att ni alla kunde vara här, det skulle bil ett härligt gäng. Men vi får ta det när jag har vunnit på Lotto 🙂

Må så gott så skrivs vi i morgon!

P.S Vi fick flödesskriva i en kvart och det kom fram mycket konstiga saker på mitt papper. Jag kanske måste gå till en psykolog 🙂

kramar-till-er11

 

 

 

Skrivarweekend del ett

Äntligen fredag o nu har jag installerat mig på mitt rum 🙂
Om en timma circus ska jag få se vilka de andra skrivarsugna kursarna är. Pirrigt!

20130906-150934.jpg

20130906-150945.jpg

20130906-150951.jpg

Jag är ful

eller snarare, jag är en fulförfattare eftersom jag skriver fullitteratur 🙂

Jag har varit inne på det här ämnet några gånger förut och nu hittade jag ett inlägg hos Jenny Bäfving, Fullitteratur kontra finlitteratur.

På de flesta punkterna passar jag in på ful men med några skillnader;

Jag har inget författarfoto ännu men om jag hade ett skulle jag nog vilja se lite mer allvarlig ut så då passar jag bättre in på fin.

Jag vill tro att jag skriver med en djupgående rörelse men med handen på hjärtat, vilket är det jag skriver med, är det nog mest framåtrörelse som gäller.

Jag vill absolut underhålla, det är det som driver mig men vem är det som säger att det inte går att analysera mina texter? Det har jag ju bevis på i egenskap av att en lektör har läst den! Om den lämnar någon eftertanke? Bara hos mig just nu.

Om min bok kommer ges ut i pocket är också svårt att sia om, den har inte kommit ut i något format alls. Men om den skulle komma ut till slut så vill jag ha den i danskt band, det formatet gillar jag och det kanske är något mellan fint och fult.

När det gäller språket så har jag redan fått kritik från min lektör om att det är lite slarvigt. En av anledningarna är att jag kanske helt enkelt är slarvig, men det kan också beror på att jag trots allt bara är en förortsunge med jobbiga hemförhållanden, ingen högre utbildning än två år på gymnasiet och som bara har läst fullitteratur genom åren. Förutom de fina böckerna vi fick i skolan.

Manliga kritiker har jag ingen erfarenhet av förutom min man!

Sedan tycker jag mina karaktärer genomgår stora förändringar under berättelsens gång så jag kanske inte är så jäkla ful ändå 🙂

Jag älskar att skriva om det som finns i mitt hjärta, vilket råkar vara kärlek och smärta!

Må så gott!

Boksläppsfest

Etiketter

var jag på igår och hade väldigt trevligt.

Det var Malin Roca Ahlgren som släppte sin roman Stadsfjäril – Barcelona noir.

Stadsfjäril-Barcelona noir

Bilden är lånad från Litet förlags hemsida.

Först satt några glada brudar, tillsammans med författaren dagen till ära, på en restaurang två timmar innan.

Alltid lite nervöst att träffa ”nya” människor men när jag kliver in så sitter Jenny där som jag lärde känna för ett tag sedan. Det var många glad brudar där och jag är väldigt tacksam över att jag fick frågan av Annelie att hänga med. Jag hade mycket trevligt, så tack Annelie!

Strax innan klockan 18 begav sig ett glatt gäng till Äppelvikens bokhandel där boksläppsfesten skulle vara. En av sakerna som jag hade sett fram emot var att få träffa Nina Larsdotter Lööw som är ägare, förläggare samt författare på Litet förlag . Hon var precis så härlig och underbar som jag hade trott. Det ska bli spännande att få följa hennes resa med Litet förlag och sitt författarskap.

Som sagt, det var en hel del människor som man ”kände” igen från bloggvärlden. Trevligt att äntligen få träffa Ida Axelsson som även hon kommer ut med sin spänningsroman, Svart skugga, på Litet förlag.

Jag vill även tacka tjejerna för en mycket trevlig och avslappnad förfest Annelie, Caroline, Maria, Nina, Perny, Ebba, Jenny och sist men inte minst Eva som jag träffade på Romancekursen och som kom inrusande efter tre timmars bilfärd från Uppsala till Alvik.

En bok som jag fick i min hand under kvällen var Eva-Lisas bok Lex limbo som nu tillsammans med Malins ligger på mitt nattygsbord.

Formgivaren till dessa böcker, Jessica Eklund, har gjort ett mycket bra jobb för böckerna är oerhört snygga.

LexLimbo

 

Bild lånad från Litet förlag

Som sagt jag hade en mycket trevlig kväll, jag och Jenny var de sista att lämna 🙂

Min idé från dag ett med mitt skrivande har varit att jag ska ge ut mina böcker på eget förlag (kan själv) eller HOI som jag hörde om under kursen i London med Ann Ljungberg i mars 2012. Jag skulle inte skicka mina alster till något ”förlag” men när jag ser drivet och engagemanget hos Litet förlag (Nina) blir jag lite avundsjuk, jag skulle också vilja vara med i en sådan där gemenskap 🙂

Jag önskar alla deras författare lycka, välgång och en mycket bra bokförsäljning.

Jag avslutar detta inlägg med en hänvisning till Dag Öhrlunds blogginlägg som är precis det jag känner och har känt en längre tid.

Bokkartan är på väg att ritas om och det gäller att hänga med i svängarna så jag instämmer med Dag, jag applåderar en ny tid i bokbranschen.

Nästa helg är det dags för Skrivarweekend för karaktärssugna 🙂 Längtar!

Signerat och klart!

Klackarna i taket, såklart, ska vi riva hela haket, såklart!
Plötsligt händer det min underbara vän Anna Keiler är inom kort en publicerad författare. STORT!

Profilbild för Anna KeilerAnna Keiler

Med lite lätt hjärtklappning och en känsla av att det här var min viktigaste signatur någonsin skrev jag under på den streckade linjen. Ett förlagsavtal! Mitt manus ska bli en bok! En riktig bok! Helt overkligt. Jag fattar det inte riktigt, så jag har inte kommit till stadiet att jag är glad ännu. Jag undrar liksom vad det är för hake, eller om jag drömmer? Så jag väntar lite med att korka upp champagnen tills jag har landat. Om jag nu någonsin gör det…

Visa originalinlägg