Nu är vi här 🙂

Tidig morgon i Uddevalla. Kl 9 står vi vid låset på mässan och äventyret kan börja. Önskar Er en produktiv och härlig lördag.

På väg…..

Läste i tidningen Skriva (som för övrigt är en dröm för oss skrivande människor, se till att skaffa dig en prenumeration om du inte redan gjort det) om 5 överlevnadstips från Dag Öhrlund gällande bokmässan. Jag har skrivit om texten och spetsat till det lite. Ber om ursäkt i förväg till Dag Öhrlund och Tidningen Skriva.

1) Ta på dig dina mest bekväma skor. Glöm högklackat och glamour-faktorn. Den kommer att bita dig i baken eller snarare rygg och vader.

2) Klä dig tunt, med anledning av att det är många besökare (100.000 st) och tydligen mycket strålkastare. Vem vill inte stå i strålkastarljuset? Funderar själv att ta på mig en kroppsstrumpa, tunt och bra.

3) Ät inte inne på mässan. Dyrt and they fuck you at the drive thru! Bege dig utanför mässan där det finns bättre mat för lite mindre pengar.

4) Om du vill undvika enorma köer och inte gillar att ha femtio nyanser av rött/blått i ansiktet och du absolut kan fortsätta leva ditt liv utan att ha en liten kråka i en bok du har köpt skriven av en ”berömd författare”. Undvik då A-hallen där de stora drakarna finns utan bege dig till B- och C-hallen där det finns små drakar med sina författare och böcker som längtar efter att få skriva sin signatur i sin bok. Du kanske även får möjlighet att klappa några små drakar. I B och C hallen finns det inspiration att hämta och en sann pionjäranda, det vill säga innan de blir stora drakar och återfinns i A-hallen 😉

5) Och det sista tipset för dig med författardrömmar (om man inte är som mig och vill bli egenutgivare istället) ta INTE med ditt manus för du tror att det ska gå att lämna till just det förlaget du drömmer om att ge ut din bok på. Det finns inte en sekund över för förlagen att se på din baby. Bara glöm sådana tankar, OK?

Må så gott!

Min absoluta favorit-tidning har startat en webshop.

Kika in vetja.

Ha en fortsatt bra måndag 🙂

P.S Har ni inte skaffat en prenumeration ännu så se till att göra det. D.S

Jag gillar inte att gå på gym utan det närmaste jag kommer till att träna är att promenera. Det är den enda motionsformen jag kan göra utan att ha en pistol mot huvudet. Och det har väl sjunkit in vid 42 års ålder att jag aldrig kommer bli något tränings-freak. Men när det kommer till att prestera ord till mitt manus och se till att nå mina mål som jag kommer skriva mer om i morgon då finns det inga genvägar. Här måste jag bara lyckas. Dels är det att jag har berättat för alla jag känner att jag skriver och kommer ge ut en bok. Då kan jag inte misslyckas, får inte misslyckas. Tänker inte misslyckas.

Marathon (Photo credit: Wikipedia)

Och nu har jag en deadline att jobba emot. Så i kväll skrev jag 2,583 ord och jag mår så bra. När jag får skriva och sitta för mig själv några timmar släpps det ut något i min kropp som är ren och skär glädje. För jag vet hur sur och grinig jag blir när jag inte kan skriva av olika anledningar.

Det är en balansgång att ha familj, heltidsjobb och sin hobby (än så länge) att vårda. Allt som oftast känns det som om något får ge vika. Antingen familjen eller hobbyn. För jobbet gör jag på dagen och det blir aldrig lidande. Vilket i och för sig är bra, måste se till att tjäna pengar så jag kan lägga det på mitt skrivande. Ja, ni förstår, det blir som ett ständigt jonglerande.

Men idag har jag varit strukturerad:

Frukost med familjen

Powerwalk

Vikt tvätt och rensat sonens garderob. Fick ihop en hel säck med bra killkläder att ge bort till välgörande ändamål.

Satt i skrivarstugan och fick 1200 ord på pränt.

Lunch

Tvättat två maskiner så nu kan man se bänken ovanför tvättmaskinen och torktumlaren. Har även lagt in allas kläder i respektive garderob.

Skrev två kommande inlägg på bloggen som publiceras i morgon och på tisdag.

Middag och sedan ut i stugan för att få ihop några ord till.

Nu när klockan är kvart i elva på söndagskvällen har jag fått ihop 2.583 ord. Inte illa pinkat! I morgon kommer jag skriva om min nya deadline och hur mitt slutmål ser ut för boken jag skriver.

God natt och ha en bra måndag!

Jag måste erkänna en sak: jag har svårt att skriva miljöbeskrivningar och läsa om en massa miljöbeskrivningar i böcker. Förstå mig rätt, lite miljö behövs för att kunna placera läsaren rätt men i vissa böcker finns det enorma miljöbeskrivningar och jag hoppar tyvärr över dem när jag läser. Jag vill åt storyn!

Jag har fått ihop 65.432 ord i mitt manus och inte ett enda träd finns med!

Träd (Photo credit: kenny_lex)

Det är inte mycket skrivet om miljön, dvs den miljön som beskriver det yttre, väder, dag, kväll, morgon, klädsel, omgivningarna, m.m. Men i vissa scener har jag fått till det, tycker jag själv, och det tror jag räcker. Jag vet att det finns läsare som vill ha mycket miljöbeskrivningar och andra inte. Men hur ska man kunna tillfredsställa alla?

Jag har just svårt för den biten i skrivprocessen men jag får väl försöka hitta på något kreativt. Jag kanske är för otålig, det är kanske där skon klämmer. När det gäller film så älskar jag miljöbeskrivningarna, vad vore inte ”Sagan om ringen” utan sina vackra omgivningar och storslagna landskap. Men om jag skulle läsa den som bok skulle jag få krupp, varför? vad är det som gör skillnaden?

Hur fungerar er skrivprocess? Skriver ni mycket miljöbeskrivningar?

För er som inte skriver vad gillar ni mest när ni läser en bok?

Rya skog – wood anemone season (Photo credit: Eva the Weaver)