är min drog för tillfället. Och jag vet att jag är en sucker på fantasy/övernaturligt/romantik. Tyvärr skriver jag inte i den genren men jag älskar att titta på filmer/serier i den genren. Och just nu är det Beauty and the Beast som gäller, inte renodlad fantasy. Kemin mellan huvudrollsinnehavarna är så härlig och vad sa jag? Sucker för romance!

Det sista säsongs-avsnittet såg jag i söndags och jag måste säga wow! Nu är det inte lätt att återskapa känslan men scenen nedan från youtube är magisk. Och det är den känslan jag vill få mellan min huvudkaraktär Alice och Stewart. Låten, Wherever you will go, till den scenen är otroligt vacker och sångerskan heter Charlene Soraia.

Slutscenen i det avsnittet var hjärtslitande och då hör jag en sång som är helt fantastisk, sångerskan heter Kyla la Grange och låten heter ”To be Torn.”

Nu har jag sett alla nio säsongs-avsnitt och fast de här två (Catherine & Vincent) älskar varandra sägs det inte utan kärleken mellan dem byggs upp merparten med blickar. Hur ska man få fram den känslan på pappret?

Det jag försöker göra med mitt manus är att lyssna på musik för att få den rätta känslan och vi gör alla olika när vi skriver. Vissa vill ha ett tyst men jag har märkt att jag får ihop scenen bättre när jag lyssnar på musik. Hela stämningen i scenen blir till en filmsnutt i mitt huvud och till vissa scener passar det bättre än med andra. Och om det innebär att ”låna” musik bland annat från min favoritserie gör jag det 🙂

Jag har skapat spellistor på Spotify för varje bok och när boken/böckerna blir färdiga kommer jag lägga upp de här på hemsidan. Tänkte även se till att få med dem i boken och när det gäller e-bok fungerar det enklast med länkar direkt i boken 🙂

För mig är det viktigaste när jag skriver att jag känner med mina karaktärer både med hjärta och själ och det där magiska när två personer tittar på varandra och de formligen gnistrar om dem utan att säga något. DET vill jag få ner i mina böcker!

Eller så passar jag bättre på att göra filmmanus än skriva böcker men det får vi se!

Loreen sista album har inspirerat mig enormt när det gäller att skriva på manus två under NaNoWriMo och speciellt en låt som jag ofta hörde om och om igen var den här:

Men det var Beauty and the Beast som gav mig den visuella inspirationen och återigen fanns det underbar musik. Det var i första avsnittet också det i slutscenen. Man måste ju sluta varje avsnitt/kapitel med hopp om något längre fram eller hur 🙂

Nu är ju smaken som baken och det är säkerligen många som inte håller med mig men det gör inget. Jag blir lycklig över att kunna hitta mina små guldkorn som gör att jag skriver med passion ❤

Och jag ÄLSKAR att skriva på mitt manus för när det kommer till Alice, Tyler och Stewart som är mina ”runda karaktärer” lägg då till ingredienser som smärta, kärlek, hopp, avund, rivalitet, åtrå, glädje, vänskap, sorg, förtvivlan, lögner och en del heta sexscener så får du min story som kommer rymmas än så länge i tre böcker.

Jag är snart färdig med manus ett (för lektörsläsning) och jag har kommit en bra bit på väg med tvåan och det känns helt underbart. Och jag kan inte vara lyckligare med att äntligen få göra något som jag tveklöst aldrig känt likadant inför. Jag har hittat mitt kall och det är att skriva!

Självklart är mitt mål att publicera böckerna och om de kommer läsas av många 🙂 blir jag överlycklig men just nu är inte det min drivkraft. Min drivkraft har tagits över av mina karaktärer och det får bli dem som bestämmer när sista sidan är skriven. Men om jag känner dem rätt så är det inte långt kvar nu 🙂

Just nu är vi inne i ett skede som är jobbigt för alla tre (Alice, Tyler och Stewart) och det innebär känslorna: smärta, sorg, förtvivlan så det kommer lyssnas mycket på smärtsamma låtar framöver!

Wish me luck<3