Etiketter
Som jag skrev i mitt inlägg om struktur för några dagar sedan
https://susanneahlenius.com/2013/12/26/struktur/sedan
har nu del ett i detta projekt påbörjats.
Nu har jag klistrat upp en svart tavla, från Granit, i min lilla skrivstuga. Där har jag skrivit ner själva ramen kring hur en berättelse är uppbyggd.
I mångt och mycket vet jag allt det där eftersom jag är både kursmissbrukare och missbrukare av handböcker i skrivandets konst och har varit sådan i många år.
Jag tycker om att se det visuellt framför mig och för er som vill lära er på ett förståeligt sätt så kan jag varmt rekommendera K.M Weilands handbok ”Structuring your novel” och det är en av dem bättre. Hon förklarar på ett sådant pedagogiskt sätt att det är en fröjd att läsa och man lär sig enormt mycket, bland annat om hur du ska bygga upp en scen. Helt enkelt en riktigt bra handbok.
Självklart ska man ju även använda sin konstnärliga frihet kring sitt skrivande, tänka utanför ramarna men att ha ramen kring strukturen är alltid bra.
Sedan har vi ju tiotusenkronors-frågan: Ökar det dina chanser till att bli antagen av ett förlag om man skriver enligt den här strukturen?
Jag har sett den här strukturen i många av handböckerna jag läst så det borde ju vara ett framgångsrecept. För den fanns redan i antikens Grekland. Men sedan har vi ju den där lilla saken som själva storyn, den där som ska gripa tag i läsaren och dig själv. Den som vi har där inne i hjärtetrakten, den som vill komma ut.
De där två delarna måste gå hand i hand för att ha en större chans till att bli utgiven. Men om vi alla börjar skriva enligt den här strukturen (klassisk dramaturgisk modell) kommer ju alla berättelser se likadana ut eller?
Bilden lånad från http://larare.at/svenska/moment/filmanalys/filmanalys_fakta.html
Hur tänker ni skrivande människor kring det här? Skriver ni enligt den här modellen? Om inte, varför?
Jag tänkte försöka bena ner varje del av den där strukturen och skriva lite om varje del här på bloggen. Det är nog ett bra sätt att få det att sitta i ryggmärgen till slut.
Hoppas ni alla mår bra. I morgon är det min första jobbdag sedan den 21 december och jag hade stora förhoppningar om att kunna skriva varje dag under ledigheten men det sket sig duktigt kan jag säga. Jag var för trött och tog dessa dagarna till att vila ut så att jag kan ta mig an 2014 med ett bra humör och utvilad kropp.
Kram på er så hörs vi snart igen ❤
Jag skulle hävda att vi alla sitter inne med den där dramaturgiska kurvan, att det liksom är så vi berättar när vi berättar grejer. Och att när vi gör avsteg från den så görs det också medvetet, mer medvetet än när vi följer den. Eller snarast att det där är berättarkurvan för dagens berättande, dagens västerländska berättande rent av. Så med det vill jag säga att njäe, tänker inte aktivt på den när jag skriver, men när jag redigerar då funderar jag mängder på hur de dramatiska bågarna ser ut för olika delar i berättelsen.
GillaGilla
Intressant Mia, nu har jag inte gått hela vägen med mitt manus men i redigeringen är nog där man tajtar till det. Har du några speciella knep du vill dela med dig?
GillaGilla
Jodå, jag tänker på den där modellen när jag skriver men jag tror inte att berättelserna blir likadana för det. Verkligen inte. Det finns tusen olika sätt att skriva om tex en kärleksaffär eller ett mord så modellen funkar på allt. Ska bli kul att följa dina följande inlägg kring detaljerna. Skrivtips är alltid lika intressant för oss ordberoende som jag föredrar att kalla det :).
GillaGilla
Du har nog helt rätt i det 🙂
Skulle vara kul om man var så duktig kring detaljerna så att man kunde starta en webkurs 😉
GillaGilla
Vad fint det blev i skrivarstugan!
GillaGilla
Tack, har ett ett gulligt skrivbord också så nu kan jag nästan börja hyra ut den till författare 🙂
GillaGilla