Etiketter
har det blivit de här dagarna när jag har varit långledig.
En sak som jag jobbat extra mycket med är att utveckla och lära känna min seriemördare i manuset bättre och det var även något Ann Ljungberg ville jag skulle utveckla. Där har jag fått gräva på internet en del men även plockat fram saker ur minnet som jag har sett och hört på tv. Jag har också funderat på något som min bloggvän Carola sa om att dem kanske inte är allt igenom onda. Finns det några försonande drag hos en seriemördare och är alla seriemördare en produkt av arv och/eller miljö? Vad är det som gör en människa så ond?
Då kom jag på ett kapitel med hans bakgrund och hur han blev den han blev. Det var riktigt vidrigt men inte en droppe blod och när jag tänker efter så finns det inte mycket blod i boken utan gillar mer den där psykologiska biten.
Som vanligt måste jag lyssna på musik och för några dagar sedan hörde jag den här låten. Den passade in perfekt.
Om någon skulle söka igenom min dator, FBI till exempel, då skulle de tro att jag planerade ett antal mord med alla sökningar som jag har gjort på Google. Så mina författarvänner där ute i bloggvärlden ni kan väl komma till min undsättning ifall jag skulle bli inlåst, ok?
Susanne Ahlenius - Erotic Crime Writer 
Seriemördare behöver ha goda sidor och the good guys behöver ha en del skramlande skelett undanstoppande. Karaktärer är mest intressanta om de är komplexa, så där som folk är mest. Så det låter riktigt bra att leta fram det goda hos den onda.
GillaGilla
Skrev ner två saker som jag kom på att jag skulle förstärka på två karaktärer varav seriemördaren var en av dem, tack för era inputs 🙂
GillaGilla
Jag tror att det beror på vilken ”typ” av seriemördare du vill skildra. Den som nämns i kommentaren ovan (Hannibal) är ju egentligen en antihjälte i mitt tycke, även om det kanske inte framkommer förrän i sista boken. Dexter är ju också en antihjälte.
Om tanken är att din seriemördare ska vara riktigt ond, får han nog inte ha allt för många drag som läsaren sympatiserar med. Men självklart kan han inte vara allt igenom ond heller. Tror det där blir jättebra 🙂 Och det låter riktigt spännande också!
GillaGilla
”kommentaren nedan”, passar nog bättre, inser jag nu 😀
GillaGilla
Tack för stödet det behövs 🙂 och det är fantastisk när ni tar er tid för att ge goda råd.
GillaGilla
Självklart vittnar jag för din fördel :D. Många märkliga cookies fastnar i datorn när vi researchar :).
Det är svårt att vilja se bra sidor hos människor som har handlat på ett avskyfullt sätt. Att ens vilja försöka kan kännas motbjudande och nästan som om jag själv blir skyldig till deras handlingar. Med en påhittad person känns det lite lättare när jag väl sätter igång. I mitt första utkast fick jag också påbackning på min antagonist att det inte blev trovärdigt att han hade en flickvän. Ingen skulle vilja bli tillsammans med en sådan skitstövel om han var så elak redan från början. Nu hoppas jag balansen är bättre och det är också nyttigt att våga se innanför skalet på elaka människor. En del skyddar sig med en elak fasad men är egentligen ganska rädda och rent av snälla om de bemöts på rätt sätt. Det finns en uppsjö av spännande karaktärer att skriva om. Hannibal Lechter är en sådan karaktär och bok som jag önskar att jag själv hade skrivit. Det är skicklighet att kunna skriva om en så fasansfull person samtidigt som det finns något som du dras till (i boken alltså).
Fortsätt skriv nu för jag vill hemskt gärna läsa om din seriemördare :))!
GillaGilla
Tack Carola ❤ nu när jag kom till jobbet o läste alla era kommentarer fick jag ytterligare idéer som jag nu skrivit ner 🙂 kram!
GillaGilla