så känner jag mig när jag sitter med texten framför mig.

Jag försöker beta av varje del i lektörsutlåtandet och det går väl hyfsat, skrev både torsdag och fredag.

Det jag vill säga med IQ fiskmås är att vissa saker vet jag inte hur jag ska skriva om så att jag får en OK-stämpel i lektörsutlåtandet eller så är det att jag bara är så jävla less. Det är bara jobbigt och det gillar jag inte. Jag vill känna glädje av att skriva. Och framför allt vill jag bli färdig. I ÅR!

Eftersom jag inte tycker det är kul med texten så blir även bloggen lidande vilket inte är meningen. Jag vet att jag har er där ute som är underbart peppande. Det är så skönt att få skriva av sig här och ni förstår och tröstar. Det är jag oerhört glad och tacksam för ska ni veta.

Det finns bara två saker att göra, ge upp eller kämpa vidare. Ge upp är SÅ lätt, ingen match alls och jag skulle fått många medaljer om det var en gren i OS. Men då dyker det upp en liten tvist som jag planterade redan när jag började skriva just för att jag känner mig själv så jäkla bra. Jag berättade för alla jag träffade att jag skrev på en bok till och med flera böcker. Så det går inte att lägga av, fiffigt va? Och nästan dagligen möter jag människor som undrar hur det går. På gott och ont för det flesta förstår inte hur jäkla lång tid det tar att skriva en bok när man heltidsarbetar och har familj.

Så jag får fortsätta harva med texten och punkterna som ska betas av i utlåtandet, bit för bit. För den här gången ska jag inte lägga av och då får jag väl känna mig som en fiskmås ett tag.

Så det var min galla för veckan, hur går det för er andra 🙂