Redan från början av den här skrivresan, som började någon gång 2009/2010, när jag författade min första novell visste jag att jag ville ha kontroll. Det är för mycket entreprenör i mig för att kunna göra något annat. Det passar inte alla men för mig gör det det. Jag har prövat det så många gånger att jag vet vad jag vill. Och då finns det bara två vägar för mig att gå när det kommer till mitt författarskap. Utgivning via eget förlag eller via ett förlag som har en mix av egenutgivning och traditionellt förlag.

Vi är alla olika där flertalet nog vill bli utgivna av de stora förlagen eller åtminstone ett traditionellt förlag men det har aldrig varit vad jag velat eller drömt om. När de flesta googlar Bonniers/Norstedt/Piratförlaget följer jag hellre självpublicerade författare i USA som JA Konrath och Joanna Penn. Egenutgivning är inte stort i Sverige. Ännu. Jag tror verkligen på den här formen av utgivning men som sagt, det är inte för alla. Vilket i sig är underbart för jag gillar mångfald och valmöjligheter.

Då jag hade två vägval och att jag måste bli färdig någon gång var jag tvungen att få tummen ur. Annars skulle jag kunna sitta och fila på det här manuset hur länge som helst.

Så idag kl 17:50 skickade jag mitt manus, del ett i trilogin tillsammans med mina två lektörsutlåtanden från Ann Ljungberg till HOI, förlaget för författare av författare.

Nu väntar en nervös tid men på ett sätt är jag oerhört lättad. För nu har jag en plan som är satt i verket. Om inte HOi antar mitt manus blir det egenutgivning. Bollen är i rullning.

Som det känns skulle jag vilja kram om er allihopa där ute men det får bli en cyberkram istället ❤