Satte mig i skrivarstugan för att få ihop näst sista kapitlet eller kanske näst näst sista kapitlet.
Som det känns nu är den rena berg-och dalbanan.

För övrigt ska jag börja jobba i morgon efter att varit ledig i tolv dagar vilket har varit underbart. Tyvärr har jag inte skrivit så mycket som jag önskat men det tänker jag inte bli stressad över. Jag har skrivit och det är det som räknas.

Tyvärr har jag även dragits med ett dåligt humör idag som ligger som en svart matta över huvudet. Finns många olika anledningar till det men livet kan inte alltid vara på topp.

I morgon börjar vardagen igen och på ett sätt är det skönt att gå tillbaka till rutiner med skrivandet.

Det är inte långt kvar till 11 februari då texten ska in till Ann Ljungberg och helt ärligt längtar jag att få lämna ifrån mig den.
Idag kanske inte är den bästa dagen att tänka på boken men då det är många negativa tankar kring det mesta idag så åker även boken med i samma sopkärl och då blir det bara tankar kring att jag bara skriver en massa dynga som ingen kommer läsa eller så läser dem den och absolut avskyr den.
Så på ett sätt kanske det är bäst för mig att gå och lägga mig nu och invänta en ny dag.

Kram på Er!