Kursen ”att skriva Krim” med Sören Bondeson har varit helt fantastisk och den har satt en hel del griller i mitt huvud. På min text fick jag bra respons med feedback och inputs. Och nu idag skulle vi skriva ett litet scenario om våra manus. Det gjorde jag och det var bara ett enda virrvarv i huvudet. Det jag har lärt mig under dessa fyra dagar har gjort att jag ifrågasätter allt jag har skrivit. På gott och ont. Jag önskar att jag hade hittat denna kurs redan när jag började skriva 2010/2011, men bättre sent än aldrig 🙂

De saker som Sören har sagt har hjälpt mig men jag läser in så mycket i vad folk säger och hur de säger det. Så vissa saker har jag tagit som negativt vilket kanske inte är fallet. Jag har brottats med mina huvudkaraktärer Alice och Tyler. Hur skulle de mötas? Varför börjar Alice att jobba hos Tyler i London? Det som jag hade skrivit var inte trovärdigt helt enkelt och det fick jag veta reda när jag hade coaching i London med Ann Ljungberg. Jag måste göra rätt från början och de verktygen har Sören gett mig. Nu måste jag skaffa mig ett stort jävla papper så jag kan börja skriva ett scenario, bryta ner allt i scener och sedan se till att använda frågelistan nedan.

• Är berättarperspektivet tydligt?
• Vet man var och när situationen utspelar sig?
• Upprepar du dig i språket?
• Är karaktärerna tillräckligt tydliga utefter deras funktion?
• Finns det planteringar i scenen? är det tydliga eller otydliga?
• Är karaktärerna för övertydliga? show don’t tell!
• Stämmer tekniken som det skrivs om, data, mobil, tv, video m.m
• Känns scenen trovärdig?
• Behöver läsaren veta mer om politik, samhället och trender?
• Är miljön tillräcklig?
• Har scenen en bra början och slut?
• Hänger det ihop med årstiderna?
• Hur hänger denna scen ihop med övriga scener?
• Använder du de fem sinnena, lukt, hörsel, smak, doft och känsel?
• Hur är förhållandet mellan dialog och tillbakablick?
• Förmedlar scenen några känslor?
• Behövs det mer research?
• Vad är syftet med scenen?
• Stänger du scenen, avslutar något eller pekar den på en fortsättning?
• Variera varje scen så det inte blir på samma sätt i varje scen

Ja, ni ser ju hur mycket arbete det ligger bakom en bok. Jag vill att ALLT ska bli helt perfekt och den bok jag lämnar ifrån mig ska vara top of the line.

Som sagt det är mycket som rör sig i huvudet med karaktärer, dialogers uppbyggnad, intriger, scenario, vändpunkter, miljö, platser, perspektiv, bipersoner, kotor, språkbild=berättarröst och så fortsätter det.

Så den som tycker att böcker är billiga, var vänlig och tänk om. Författare lägger ner hjärta, själ, svett, tårar, ångest, glädje, vemod, ifrågasättande och framför allt tiden. Timpenningen är usel!  Men vi gör det för att vi ÄLSKAR att skriva, att få ut det som bara måste ut. Försvinna in i en värld som du själv skapar och styr.

Det går att skriva så mycket om detta fantastiska hantverk men nu måste jag börja jobba på mitt manus. Ska det bli någon bok/böcker har jag inte tid att sitta här.

Tjing och må så gott!

I kväll den 1 maj 2012 klockan 00:30 nådde jag en milstolpe: 50.000 ord eller snarare 50.116 ord men vem räknar 🙂

Rent teknisk har jag skrivit en roman, en kort roman, men likväl en roman. Det finns olika mått på hur lång en roman ska vara. Jag har hört någonstans mellan 70.000 – 100.00 ord. Jag räknar mina ord det gör jag men jag har inget mål med att så här många ord måste min roman bestå av. Om det blir 60.000 eller 80.000 eller 110.000 ord det kan jag inte se just nu. Men jag hoppas att jag inte behöver skriva 100.000 ord för det har tagit mig en rätt lång stund att ta mig hit. Jag vet inte om jag skulle ha något tålamod till att skriva 50.000 ord till. Nu vill jag bli så pass färdig att jag kan skicka in den till lektörs-läsning. Det är efter det som det stora jobbet kommer, tror jag, om man får tro min författarkollega, Anna. Hon har fått en massa synpunkter på sitt manus (mycket bra punkter att jobba efter) och vet inte riktigt i vilken ända hon ska börja. Det får nog inte gå för lång tid innan man tar tag i de bitarna.

Just nu är jag lycklig. Jag hade fastnat i går men idag lossnade det och nu verkar orden/tangenterna flyga över dokumentet.

Undrar hur de etablerade författarna gör? Skriver de 100.000 ord för att de vet att det tas bort och ändras en hel del eller blir boken verkligen över 100.000 ord lång? Intressant, kanske något att fråga om på Skriv-minglet den 15 maj.

Sov gott så hörs vi snart igen 🙂

Words (Photo credit: Southernpixel Alby)